Ballistiskt glas för specialskyddade fordon: EN 1063, VPAM samt BR- och VR-klasser

Ballistiskt glas för specialskyddade fordon är skottsäkerhetsklassad glasning som måste anpassas till skyddsnivå, fordon och aktuell installationssituation. Artikeln förklarar klasserna enligt DIN EN 1063 och VPAM-BRV, sätter de vanligt förekommande beteckningarna B4, B6 och B7 i rätt sammanhang och visar vad som är viktigt när det gäller splitterskydd, systemintegration, retrofit och anskaffning av ballistiskt glas.

Det handlar inte om skärmskydd för smartphones. Tekniskt sett avses ballistiskt eller skottsäkert glas – även kallat skotthämmande glas eller transparent pansar. Sådana glaslösningar används i specialskyddade och bepansrade fordon samt i andra säkerhets- och försvarstekniska tillämpningar.

Innehåll

• Så fungerar ballistiskt glas
• EN 1063 eller VPAM: vilket regelverk gäller för vad?
• BR1 till BR7 enligt DIN EN 1063
• VR1 till VR10 enligt VPAM-BRV
• Rätt klassificering av B4, B6 och B7
• Andra relevanta regelverk
• Så provas ballistiskt glas
• Splitterskydd för ballistiskt glas
• Tjocklek och vikt
• Glas, ram och tätning som system
• Nytillverkning utan ritning
• Vad ballistiskt glas kostar
• Vilka uppgifter som krävs för en förfrågan
• Vanliga frågor

Så fungerar ballistiskt glas

Ballistiskt glas är inte bara en ovanligt tjock enkel glasskiva, utan ett kompositmaterial. Skyddsverkan uppstår genom en definierad skiktuppbyggnad som absorberar och fördelar energin från en träffande projektil.

De yttre, hårdare skikten ska deformera projektilen och absorbera energi redan i ett tidigt skede. Efterföljande glas- och polymerskikt fördelar belastningen och håller kvar fragment i laminatet.

Beroende på konstruktionen kan floatglas, kemiskt förstärkt glas eller borosilikatglas användas. Som mellanskikt används exempelvis polyvinylbutyral (PVB), termoplastisk polyuretan (TPU) eller ionoplaster. Vid särskilda krav på splitterskydd på baksidan kan även ett extra invändigt skikt av polykarbonat användas.

Den mekaniska sammanhållningen mellan skikten är avgörande. Temperaturväxlingar, fukt, olämpliga lagringsförhållanden eller fel vid laminering och kantförsegling kan leda till delaminering. Detta kan påverka optisk kvalitet och livslängd och blir vid omfattande skador även relevant vid den tekniska bedömningen av skyddsfunktionen.

EN 1063 eller VPAM: vilket regelverk gäller för vad?

”Skottsäkert glas” är inte en tillräcklig teknisk specifikation. Ett krav blir först tekniskt robust när provningsregelverk, motstånds- eller skyddsklass, definierad provammunition och den konkreta installationssituationen anges tillsammans.

DIN EN 1063 behandlar provning och klassificering av skotthämmande egenskaper hos särskilda säkerhetsglas. Vid den tekniska granskningen av denna artikel i september 2026 angav DIN Media fortfarande DIN EN 1063:2000-01 som aktuell tysk utgåva.

VPAM-BRV är däremot en provningsriktlinje för specialskyddade fordon. VPAM anger för närvarande version 3 daterad 2021-03-15. Den tillämpas tillsammans med VPAM-APR version 3, även den daterad 2021-03-15. VPAM-APR beskriver de allmänna principerna för ballistisk provning av material, konstruktioner och produkter, medan VPAM-BRV specificerar dessa krav för specialskyddade fordon.

Läs mer om vårt verksamhetsområde under Försvarsteknik och militärteknik hos Trade World One..

BR är inte samma sak som VR

Denna skillnad är avgörande vid teknisk anskaffning:

BR-klasser enligt EN 1063 beskriver den provade skotthämmande förmågan hos en glasning. VR-klasser enligt VPAM-BRV beskriver ett specialskyddat fordon som ett komplett system.

En glasning i klass BR6 innebär därför inte automatiskt att fordonet är klassificerat som VR6.

I ett specialskyddat fordon är glaset bara en del av skyddssystemet. Även dörrar, stolpar, karossstruktur, trösklar, fogar, överlappningar, ramar samt övergångarna mellan transparenta och opaka skyddsområden är viktiga. VPAM-BRV kräver därför provning av de konstruktiva områden som avgör fordonets samlade skyddsförmåga.

En ruta klassificerad enligt EN 1063 är därmed en kvalificerad komponent – men innebär ännu ingen klassificering av hela fordonet.

För VPAM är det inte bara riktlinjens version som är relevant

Vid tillämpning av VPAM-riktlinjer bör man inte enbart utgå från den tryckta versionen. VPAM-BRV anger uttryckligen VPAM-beslut som medgällande dokument, och även VPAM-APR hänvisar till ytterligare beslut och kompletterande dokument.

För den tekniska bedömningen är därför den vid varje tidpunkt gällande kombinationen av riktlinje, revisionsstatus och relevanta VPAM-beslut avgörande.

Läs mer om vårt verksamhetsområde under Försvarsteknik och militärteknik hos Trade World One..

BR1 till BR7 enligt DIN EN 1063

DIN EN 1063 delar in skotthämmande glas i olika motståndsklasser. BR-klasserna sträcker sig från ett definierat småkalibrigt hot till gevärsammunition med hård kärna.

Klass	Provhot	Klassificering
BR1	.22 Long Rifle	Småkalibrigt hot
BR2	9 × 19 mm	Handeldvapenhot
BR3	.357 Magnum	Förhöjt handeldvapenhot
BR4	.44 Remington Magnum	Högt handeldvapenhot
BR5	5,56 × 45 mm	Gevärshot
BR6	7,62 × 51 mm, mjuk kärna	Förhöjt gevärshot
BR7	7,62 × 51 mm, hård kärna	Hot med hård kärna

EN 1063 omfattar även klasserna SG1 och SG2 för definierade hagelgevärshot. De är ingen fortsättning på BR-skalan eftersom annan provammunition används.

Tabellen är avsedd som orientering. Vid upphandling, inköp och provning är standardens fullständiga parametrar avgörande. Dit hör bland annat projektilutförande, projektilmassa, anslagshastighet, skjutavstånd och träffbild.

Beteckningen för motståndsklassen kompletteras dessutom med en bedömning av splitteravgången på baksidan. Beteckningarna S och NS förklaras längre fram i avsnittet om splitterskydd.

VR1 till VR10 enligt VPAM-BRV

VPAM-BRV är en central provningsriktlinje för specialskyddade fordon. Fordonsklasserna VR1 till VR10 är kopplade till motsvarande provningsnivåer i VPAM-APR.

Fordonsklass	Provningsnivå	Provhot – förenklat
VR1	1	.22 Long Rifle
VR2	2	9 mm Luger
VR3	3	9 mm Luger, högre provningshastighet
VR4	4	.357 Magnum und .44 Remington Magnum
VR5	5	Definierat .357 Magnum-provhot
VR6	6	7,62 × 39 mm, järnkärna
VR7	7	5,56 × 45 mm samt 7,62 × 51 mm
VR8	8	7,62 × 39 mm, hård kärna
VR9	9	7,62 × 51 mm, hård kärna
VR10	10	7,62 × 54 R, hård kärna

De fullständiga provningsvillkoren definieras i VPAM-APR. På vissa provningsnivåer beaktas flera hot.

Det avgörande är fortfarande:

VR-klassen bedömer inte enbart det ballistiska glaset, utan skyddsförmågan hos det specialskyddade fordonet som helhet.

Rätt klassificering av B4, B6 och B7

För specialskyddade fordon, i äldre offertunderlag och på marknaden för begagnade fordon förekommer fortfarande beteckningar som B4, B4+, B6 eller B7.

En punkt är särskilt viktig:

Dessa B-beteckningar är inte normativt definierade motståndsklasser för fordon.

Rudolf Frieß, då chef för Beschussamt Ulm, påpekar uttryckligen i sin fackartikel ”Provning av ballistiskt material för specialskyddade fordon” att de ofta använda beteckningarna B4, B4+, B6 och B7 som motståndsklasser inte bygger på någon standard eller riktlinje.

Detta är relevant vid anskaffning eftersom B-beteckningar på marknaden ofta används som om de direkt kunde översättas till dagens BR- eller VR-klasser.

En sådan 1:1-omräkning är inte tekniskt tillförlitlig.

Provningsmetoder, provammunition, projektilhastighet, träffbild, angreppsvinkel, provade fordonsområden och andra provningsförhållanden kan skilja sig åt.

För en tillförlitlig bedömning av ett specifikt specialskyddat fordon är därför alltid det underliggande provningsprotokollet, den faktiskt tillämpade provningsriktlinjen, provammunitionen och den provade fordonskonfigurationen avgörande.

Kort sagt: B4, B6 och B7 kan på marknaden användas som en ungefärlig beteckning för en antagen hotnivå, men de ersätter inte en tydligt dokumenterad BR- eller VR-klassificering.

Andra relevanta regelverk

Beroende på tillämpning, fordon och målmarknad kan även andra standarder och provningssystem än DIN EN 1063 och VPAM vara relevanta.

Standard / system	Typiskt användningsområde
EN 1522 / EN 1523	Skotthämmande egenskaper hos fönster, dörrar, avskärmningar och jämförbara konstruktioner
STANAG 4569	Skyddskrav för militära eller bepansrade fordon
NIJ	Amerikanska metoder för provning och klassificering
UL 752	Amerikansk klassificering av skotthämmande komponenter

Dessa system bör inte likställas med hjälp av förenklade omräkningstabeller.

Olika regelverk kan föreskriva olika provammunition, hastigheter, träffbilder, angreppsvinklar och bedömningsmetoder.

En internationell förfrågan bör därför först utgå från en tydligt definierad hot- och provningsprofil.

Revideras DIN EN 1063?

År 2019 publicerades ett revisionsförslag som prEN 1063:2019 respektive DIN EN 1063:2019-10.

Jämfört med DIN EN 1063:2000-01 innehöll förslaget bland annat ny provammunition för BR3, en ytterligare gevärsklass KS samt tydligare definierade utvidgningsregler.

Viktigt för aktuella upphandlingar:

Förslaget från 2019 har hittills inte ersatt DIN EN 1063:2000-01. I september 2026 angav DIN Media fortfarande DIN EN 1063:2000-01 som aktuell standard.

Så provas ballistiskt glas

En ballistisk provning är inte ett fritt praktiskt test. Det aktuella regelverket definierar bland annat:

• Provammunition och projektiltyp
• Projektilmassa
• Anslagshastighet
• Skjutavstånd
• Träffpunkter
• Avstånd mellan träffar
• Antal träffar
• Bedömning av genomskjutning
• Bedömning av splitteravgång på baksidan

Tre träffar i en definierad triangel enligt EN 1063

För BR-klasserna enligt EN 1063 provas tre provexemplar. På varje provexemplar avlossas tre kontrollerade skott i en liksidig triangel med sidlängden 120 mm.

Denna definierade provningsuppställning är viktig: en motståndsklass bygger inte på att en ruta ”på något sätt klarat tre skott”. Ammunition, hastighet, avstånd, träffposition och andra provningsförhållanden är fastställda.

Angreppsvinkel vid fordonsprovning

För ett specialskyddat fordon tillkommer ytterligare en bedömningsnivå.

VPAM-BRV definierar angreppsvinkeln genom vapnets lutning från 0° till 90° samt fordonets position i förhållande till skottlinjen från 0° till 360°.

Detta visar varför inte bara stora ytor utan även övergångar, fogar och konstruktivt kritiska områden är avgörande för skyddsförmågan.

Vad betyder Multi-Hit?

Multi-Hit betecknar belastningen på ett skyddssystem genom flera träffar som ligger nära varandra.

Den första träffen har redan förändrat materialet och laminatet lokalt. Efterföljande träffar påverkar därför ett område som redan är skadat.

VPAM-BRV definierar både standardbeskjutning i triangel och Multi-Hit-provet med tre träffar vars träffbild bildar en liksidig triangel.

För ballistiskt glas påverkar dessutom skiktuppbyggnad, glasgeometri, avstånd till kanten, ramstyvhet och installationsförhållanden beteendet vid flera träffar.

Vilken roll spelar provningsmyndigheter och provningsinstitut?

Ballistiska skyddssystem provas av kvalificerade provningsorgan.

Beroende på regelverk och provningsuppdrag kan detta omfatta statliga provningsmyndigheter samt andra ackrediterade eller erkända institut.

För tekniska inköpare innebär detta:

Påståenden som ”skotthämmande” eller ”skottsäkert” bör baseras på en spårbar provningsrapport, en klassificering eller annat tydligt definierat bevis.

Trade World One är en teknisk inköps- och lösningspartner – inte en provningsmyndighet eller ett oberoende provningsinstitut.

Splitterskydd för ballistiskt glas

En projektil behöver inte helt tränga igenom glaset för att en risk ska uppstå på den skyddade sidan.

Vid träff kan glas- eller materialfragment lossna från laminatets baksida. Denna fragmentavgång på baksidan benämns ofta spall eller splitteravgång.

Denna effekt är särskilt relevant i fordon eftersom personer kan befinna sig direkt bakom glaset.

DIN EN 1063 skiljer därför mellan:

NS – ingen motsvarande splitteravgång: Den avsedda splitterindikatorn perforeras inte på motsvarande sätt vid provningen.

S – splitteravgång: Vid provningen konstateras motsvarande splitteravgång på baksidan.

En fullständig klassificering kan därför exempelvis anges som BR6 NS och inte bara BR6.

I äldre dokument och delar av branschpraxis förekommer även förkortningarna SF för ”splitterfri” och SA för ”splitteravgång”. DIN EN 1063 använder beteckningarna S respektive NS.

Beroende på systemets uppbyggnad kan exempelvis invändiga polykarbonatskikt användas för att minska risken för splitteravgång på baksidan.

Tjocklek och vikt

Hur tjockt är ballistiskt glas?

Det finns inget allmängiltigt millimetervärde för en viss BR-klass.

DIN EN 1063 definierar den skyddsprestanda som ska uppnås och provningsvillkoren, inte en obligatorisk glasuppbyggnad. Olika materialkombinationer kan därför uppnå samma motståndsklass med tydligt olika tjocklek och ytvikt.

Offentligt dokumenterade tillverkarprodukter visar denna variation:

En Hammerglass-konstruktion angiven som BR6-NS uppges ha 39 mm tjocklek och 90 kg/m². sedak anger däremot 71 mm och 171 kg/m² för en konstruktion som också är klassificerad som BR6-NS.

För BR7-NS anger SILATEC 60 mm och 130 kg/m² för en publicerad konstruktion, medan sedak anger 82 mm och 196 kg/m² för BR7-NS.

Dessa värden är varken normativa krav eller produktvärden från Trade World One. De visar endast, med hjälp av offentligt dokumenterade tillverkarexempel, hur olika tekniskt provade konstruktioner inom samma motståndsklass kan vara utförda.

Dessutom kan glasuppbyggnader för byggnader eller standardprodukter inte automatiskt överföras till fordonsglas.

Den konkreta tjockleken beror bland annat på:

• Krav på skyddsprestanda
• Underliggande hotprofil
• Glastyper och antal glasskikt
• Polymermellanskikt
• Andel polykarbonat
• Multi-Hit-krav
• Glasets storlek och krökning
• Optiska krav
• Kantuppbyggnad
• Installationssituation
• Temperatur- och åldringskrav

Vid anskaffning är det därför inte ett generellt millimetervärde som är avgörande, utan den konkreta konstruktion för vilken den erforderliga skyddsprestandan har verifierats.

Trade World One anskaffar och levererar ballistiskt glas projektspecifikt enligt kundens tekniska krav.

Hur tungt är ballistiskt glas?

Inte heller vikten kan generellt härledas från en BR- eller VR-klass.

I specialskyddade fordon blir ytvikten en viktig integrationsparameter.

Ett tyngre glas kan påverka:

• Ram och fönsterfals
• Gångjärn
• Dörrkinematik
• Fönsterhissar och lyftmekanismer
• Tätningar
• Tyngdpunkt
• Tillåten fordonsmassa
• Axellaster

Om kunden anger en maximal ytvikt eller maximal glastjocklek kan detta krav ingå i inköpsspecifikationen och den tekniska utformningen.

För viktkänsliga specialapplikationer kan även alternativa materialkoncept med transparent keramik såsom spinel eller ALON vara relevanta.

Glas, ram och tätning som system

Konstruktionsmässigt slutar det ballistiska glaset inte vid sin ytterkant.

I en verklig hotsituation träffar en projektil inte nödvändigtvis enbart mitten av glaset. Kantområden, fogar och övergångar mellan transparent och ogenomskinligt pansarskydd är därför viktiga delar av systemutformningen.

Glas, ram, fals, tätning och infästning måste betraktas som ett sammanhängande system.

Olämpliga lim eller elastomerer kan dessutom påverka kantförseglingen och på lång sikt bidra till delaminering eller andra materialskador.

Vid behov beaktar Trade World One därför inte bara själva glasningen utan även lämpliga tätningar, infästningar och nödvändiga modifieringar utifrån den konkreta installationssituationen.

Optisk kvalitet

Skyddsförmågan är inte den enda säkerhetsrelevanta egenskapen hos fordonsglas.

Föraren måste ha tillförlitlig sikt under varierande ljus- och väderförhållanden.

I komplexa och tjocka laminerade glaskonstruktioner kan bland annat följande faktorer bli relevanta:

• Egenfärgning
• Optisk distorsion
• Doppelbilder
• Reflexionen
• reduzierte Lichttransmission

Je nach Anforderung kann Low-Iron- beziehungsweise Weißglas eingesetzt werden, um die Eigenfärbung des Verbundes zu reduzieren und die Lichttransmission zu verbessern.

Heizung, Sensorik und EMV

Frontscheiben benötigen in vielen Anwendungen elektrische Heizungen.

Die erforderlichen Leitstrukturen müssen so in den Verbund integriert werden, dass sie den Herstellungsprozess und die thermischen sowie mechanischen Belastungen im späteren Betrieb dauerhaft überstehen.

Je nach Anwendung können darüber hinaus segmentierte Heizfelder, Sensorfunktionen oder EMV-relevante Funktionsschichten erforderlich sein.

Delamination

Delamination gehört zu den typischen Schadensbildern komplexer Verbundverglasungen.

Dabei lösen sich einzelne Schichten lokal voneinander. Einflussfaktoren können Feuchtigkeit, Temperaturwechsel, Materialunverträglichkeiten, Randbeschädigungen oder ungeeignete Lager- und Einsatzbedingungen sein.

Bei einer ballistischen Verglasung ist Delamination nicht ausschließlich eine optische Frage. Die definierte mechanische Kopplung der einzelnen Schichten ist Bestandteil des Verbundsystems.

Eine deutlich delaminierte Scheibe in einem Sonderschutzfahrzeug sollte deshalb fachlich bewertet werden.

Lagerung und Versorgungssicherheit

Ballistische Verglasung ist keine beliebige Lagerware.

Zwischenlagen, Randverbünde und Verklebungen können auf Feuchtigkeit, UV-Strahlung und ungeeignete Lagerbedingungen reagieren. Gleichzeitig können die Wiederbeschaffungszeiten spezieller Verglasungen erheblich sein.

Trade World One verfügt über rund 1.500 m² kontrolliertes Lagerumfeld mit definierten Prozessen zur Bestandsrotation und dokumentierter Überwachung.

Gerade bei obsoleten Fahrzeugplattformen kann die gezielte Bevorratung kritischer Ersatzverglasungen sinnvoll sein.

Nytillverkning utan ritning

Viele Sonderschutz- und Spezialfahrzeuge bleiben länger im Einsatz als die ursprünglichen Ersatzteilprogramme ihrer Hersteller.

Dann entsteht ein typisches Beschaffungsproblem: Eine Front-, Seiten- oder Heckscheibe muss ersetzt werden, der ursprüngliche OEM liefert das Bauteil jedoch nicht mehr oder eine belastbare Zeichnung ist nicht vorhanden.

In solchen Fällen kann die vorhandene Scheibe als Referenzbauteil dienen.

Trade World One arbeitet dafür nach Bemusterung. Die Geometrie des Bauteils wird digital erfasst und kann mittels 3D-Scan in CAD rekonstruiert werden.

Ein typischer Projektablauf:

1. Analyse des vorhandenen Bauteils und des Schadensbildes
2. digitale Geometrieaufnahme beziehungsweise 3D-Scan des Referenzbauteils
3. Rekonstruktion der Geometrie in CAD
4. Prüfung von Schutzanforderung, Bauraum und zulässigem Gewicht
5. Definition des geeigneten ballistischen Verglasungsaufbaus
6. Fertigung eines Erstmusters beziehungsweise Prototyps
7. erforderliche Prüf- und Dokumentationsschritte
8. Serien- und Ersatzteilversorgung sowie bei Bedarf Bevorratung

Messstrategie, Projektlaufzeit und Prüfaufwand werden projektspezifisch festgelegt.

Kann beim Retrofit eine höhere Schutzklasse realisiert werden?

Eine höhere Schutzanforderung kann technisch geprüft werden. Sie darf jedoch nicht allein auf die Verglasung reduziert werden.

Eine leistungsfähigere Scheibe kann mehr Bauraum benötigen, ein höheres Gewicht besitzen oder andere Anforderungen an Rahmen, Überdeckungen, Dichtungen, Befestigungen und Türmechanik stellen.

Eine höher klassifizierte Verglasung führt deshalb nicht automatisch zu einer höheren VR-Klassifizierung des gesamten Fahrzeugs.

Dokumentation und Rückverfolgbarkeit

Bei sicherheitskritischen Komponenten endet die Beschaffung nicht mit der physischen Lieferung.

Materialnachweise, Prüfberichte, Erstmusterunterlagen, Rückverfolgbarkeit und eindeutig definierte Bauteilstände können für Betreiber und Integratoren genauso relevant sein wie die Verglasung selbst.

Trade World One unterstützt unter anderem mit Dokumentation nach EN 10204, Erstmusterprüfberichten und bauteilbezogener Rückverfolgbarkeit entlang der vereinbarten Qualitäts- und Lieferprozesse.

Vad ballistiskt glas kostar

Ein pauschaler Quadratmeterpreis ist bei Panzerglas für Sonderschutzfahrzeuge selten belastbar.

Kostenfaktor	Warum er relevant ist
Schutzanforderung	Anspruchsvollere Bedrohungsprofile können Material-, Fertigungs- und Prüfaufwand erhöhen.
Scheibengeometrie	Gebogene und dreidimensional geformte Verglasungen sind aufwendiger als ebene Bauteile.
Stückzahl	Werkzeug-, Rüst- und Engineeringkosten verteilen sich bei Kleinserien auf weniger Teile.
Omvänd konstruktion (Reverse Engineering)	Fehlen CAD-Daten oder Zeichnungen, entsteht zusätzlicher Aufwand für Aufnahme und Rekonstruktion.
Erstmuster und Prüfung	Prototypen-, Erstmuster- und gegebenenfalls Beschussprüfungen sind eigenständige Projektpositionen.
Funktionsintegration	Heizung, Sensorik, EMV oder besondere Beschichtungen erhöhen die Komplexität.
Optische Anforderungen	Low-Iron-Glas, definierte Transmissionswerte oder enge Verzerrungsgrenzen beeinflussen den Aufbau.
Dokumentation	Rückverfolgbarkeit, Zeugnisse und Erstmusterunterlagen verursachen zusätzlichen Aufwand.
Rahmen und Dichtungen	Bei Retrofit-Projekten können angrenzende Komponenten Bestandteil der Lösung werden.

Bei einer Nachfertigung ohne vorhandene Zeichnung kann der einmalige Engineering-Aufwand einen relevanten Teil der ersten Lieferung ausmachen.

Vilka uppgifter som krävs för en förfrågan

„Wir benötigen eine Panzerglasscheibe BR6“ reicht für eine technisch belastbare Anfrage noch nicht aus.

Benötigte Information	Beispiele
Norm / Prüfrichtlinie	DIN EN 1063, VPAM-BRV oder projektspezifische Vorgabe
Schutzanforderung	BR-Klasse der Verglasung beziehungsweise Schutzanforderung des Fahrzeugs
Splitteranforderung	beispielsweise S / NS nach EN 1063
Geometrie	Länge, Breite, vorhandene Dicke, Krümmung, Kontur
Installationssituation	Rahmen, Falz, Randbreite, Überdeckungen, Dichtungen
Bauraum	maximal zulässige Dicke
Gewicht	maximal zulässiges Scheiben- oder Flächengewicht
Optische Anforderungen	Transmission, Verzerrung, Low-Iron-Anforderung
Zusatzfunktionen	Heizung, segmentierte Heizfelder, Sensorik, EMV
Ausgangsdaten	Zeichnung, CAD-Daten oder vorhandenes Muster
Dokumentation	vorhandene Prüfberichte, Zeugnisse, Erstmusterunterlagen
Bedarf	Stückzahl, Wiederholbedarf, gewünschte Bevorratung

Bei Retrofit-Projekten kommt eine zusätzliche Frage hinzu:

Soll lediglich ein vorhandenes Bauteil ersetzt werden oder soll das Schutzsystem konstruktiv verändert beziehungsweise neu ausgelegt werden?

Trade World One als technischer Beschaffungspartner

Trade World One unterstützt technische Einkäufer, Betreiber und Integratoren bei der Beschaffung und Versorgung mit Panzerglas, durchschusshemmendem Glas und ballistischer Verglasung für sicherheitskritische Anwendungen und Sonderschutzfahrzeuge.

Der Schwerpunkt liegt insbesondere dort, wo klassische Katalogbeschaffung nicht ausreicht: bei individuellen Geometrien, Bestandsplattformen, obsoleten Bauteilen und Projekten ohne vollständige OEM-Dokumentation.

Je nach Projekt umfasst der Ansatz:

• technische Spezifikation und Beschaffung ballistischer Verglasung
• Fertigung nach Bemusterung
• Reverse Engineering und 3D-Scan
• CAD-Rekonstruktion
• Abstimmung von Glas, Rahmen und Dichtung
• Erstmuster- und Prototypenprozesse
• Dokumentation und Rückverfolgbarkeit
• Ersatzteilversorgung
• Bevorratung kritischer Komponenten

Die Industrie-DNA dahinter stammt aus dem technischen Beschaffungsumfeld: Geschäftsführer Rainer Schieck bringt langjährige Erfahrung aus dem Einkauf bei Siemens und aus komplexen Großprojekten des Schienenverkehrs in den heutigen Beschaffungsansatz ein.

Das Ziel ist nicht, lediglich eine Scheibe aus einem Katalog auszuwählen, sondern eine technisch belastbare Lösung in ein reales System zu integrieren.

Vanliga frågor

Entspricht B6 der Klasse VR7?

Nein, nicht normativ. B6 ist eine im Markt weiterhin verwendete Bezeichnung, die als Fahrzeug-Widerstandsklasse auf keiner Norm oder Richtlinie basiert. Eine Einstufung als VR7 setzt eine entsprechende Prüfung und Klassifizierung des Fahrzeugs nach VPAM-BRV voraus.

Was bedeutet B7?

Auch B7 ist keine aktuelle normative VPAM-Fahrzeugklasse. Für eine belastbare technische Aussage müssen die tatsächlich angewandte Prüfrichtlinie, Prüfmunition, Prüfbedingungen und Fahrzeugdokumentation betrachtet werden.

Wie dick ist Panzerglas für BR6?

DIN EN 1063 schreibt keine allgemein gültige Dicke für BR6 vor. Öffentlich dokumentierte BR6-NS-Produkte zeigen beispielsweise sehr unterschiedliche Aufbauten. Diese Werte sind Produktbeispiele, keine Normwerte.

Was bedeuten S und NS?

S und NS beschreiben bei EN 1063 den rückseitigen Splitterabgang. In älteren Unterlagen finden sich dafür auch SF beziehungsweise SA.

Vad betyder Multi-Hit?

Multi-Hit beschreibt die Belastung eines Schutzsystems durch mehrere räumlich nahe Treffer.

Kann Panzerglas für alte Sonderschutzfahrzeuge nachgefertigt werden?

Ja, wenn Geometrie, Schutzanforderung und Einbausituation ausreichend erfasst werden können. Eine vorhandene Scheibe kann als Referenzbauteil dienen, digital vermessen und mittels 3D-Scan beziehungsweise CAD rekonstruiert werden.

Was tun, wenn keine Zeichnung der Panzerglasscheibe mehr vorhanden ist?

Eine vorhandene Scheibe kann als Muster aufgenommen werden. Anschließend werden Geometrie und Anschlussmaße digital rekonstruiert.

Kann beim Retrofit eine höhere Schutzklasse realisiert werden?

Eine höhere Schutzanforderung kann technisch geprüft werden. Die Entscheidung darf jedoch nicht an der Scheibe allein getroffen werden.

Ist eine delaminierte Panzerglasscheibe noch verwendbar?

Das lässt sich nicht allein anhand der optischen Erscheinung beantworten. Eine ausgeprägte Delamination sollte technisch bewertet werden.

Welche Rolle spielen Rahmen und Dichtungen?

Eine wesentliche. Die Verglasung muss konstruktiv mit Rahmen, Falz, Dichtung, Befestigung und angrenzender Panzerung zusammenwirken.

Fazit: Panzerglas ist keine Katalogware

Panzerglas für Sonderschutzfahrzeuge lässt sich nicht allein über einen Produktnamen, einen Millimeterwert oder eine Schutzklasse definieren.

Entscheidend sind Prüfregelwerk, Bedrohungsprofil, Splitterschutz, Verglasungsaufbau, Fahrzeugkonstruktion und Einbausituation.

DIN EN 1063 beschreibt die Durchschusshemmung einer Verglasung. VPAM-BRV betrachtet dagegen das sondergeschützte Fahrzeug als System. Die weiterhin verwendeten Begriffe B4, B6 und B7 sind keine normativen Ersatzbezeichnungen für diese heutigen Klassifizierungen.

Besonders anspruchsvoll wird die Versorgung, wenn ein Fahrzeug seit vielen Jahren im Einsatz ist, OEM-Quellen fehlen oder keine Zeichnungen mehr verfügbar sind. Dann werden Reverse Engineering, Werkstoff- und Systemverständnis, Dokumentation und Versorgungssicherheit genauso wichtig wie die Schutzanforderung selbst.

Trade World One verbindet diese Anforderungen mit technischer Beschaffungskompetenz – von der Spezifikation ballistischer Verglasung über Fertigung nach Bemusterung und geometrische Rekonstruktion bis zur Ersatzteilversorgung für bestehende Sonderschutz- und Spezialfahrzeuge.

Sprechen Sie mit uns

Sie benötigen Panzerglas beziehungsweise ballistische Verglasung für ein Sonderschutzfahrzeug, suchen Ersatz für eine obsolete Scheibe oder verfügen nicht mehr über die ursprüngliche Zeichnung?

Senden Sie uns die vorhandene Schutzanforderung, Angaben zum Fahrzeug und zur Einbausituation sowie – wenn verfügbar – Zeichnungen, Fotos oder Maße der Originalscheibe.

Gemeinsam klären wir, welche technische und beschaffungsseitige Lösung für Ihre Anwendung geeignet ist.

Anfrage zu Panzerglas und ballistischer Verglasung stellen

Källor

• Deutsche Unis forschen für US-Militär an Panzerglas
• Rüstungsforschung: Fraunhofer untersucht Stabilität von Panzerglas
• US-Militär lässt in Deutschland forschen: Sprengstoff, Panzerglas und Munition
• Forschung zu Panzerglas durch Fraunhofer-Forscher
• Politik hinter Panzerglas in der Rüstung
• Wissenschaftliche Studie zur Geschosswirksamkeit und Panzerung
• Bundestagsdokumentation zu Rüstung und Panzermaterialien
• Rüstungsexportbericht mit Bezug zu Panzertechnologien
• Anwendungsstatus metallischer Werkstoffe für militärische Panzerungen
• Allgemeine Enzyklopädie zu Panzerglas in der Rüstung
• DIN EN 1063:2000-01 – Glas im Bauwesen – Sicherheitssonderverglasung – Prüfverfahren und Klasseneinteilung für den Widerstand gegen Beschuss.
• DIN EN 1063:2019-10 – Entwurf / prEN 1063:2019 – Überarbeitungsentwurf.
• VPAM-APR, Fassung 3, Stand 15.03.2021 – Allgemeine Prüfgrundlagen für ballistische Material-, Konstruktions- und Produktprüfungen.
• VPAM-BRV, Fassung 3, Stand 15.03.2021 – Sondergeschützte Fahrzeuge – Anforderungen, Klassifizierungen und Prüfverfahren.
• Rudolf Frieß: „Prüfung von ballistischem Material für Sonderschutzfahrzeuge“, 2006. Fachbeitrag des damaligen Leiters des Beschussamtes Ulm.
• Vetrotech / Saint-Gobain – Beschreibung des EN-1063-Prüfaufbaus.
• Hammerglass – öffentlich dokumentierte Produktbeispiele zur Bandbreite von Dicke und Flächengewicht beschusshemmender Verglasungen.